Anhöriga – en viktig samhällsfunktion
På vård- och omsorgsförvaltningen arbetar anhörigstrateg Sandra Broström och anhörigsamordnare Marcus Alm med att stötta anhöriga. De samverkar med förvaltningens anhörigombud som har ett särskilt ansvar för perspektivet som anhörig. Sandra och Marcus svarar också på många frågor från anhöriga. De har ett stort nätverk med föreningar, regionen och olika delar inom Helsingborgs stad. Under nationella anhörigveckan i oktober arrangerar de extra aktiviteter.
– Vi vill skapa det som anhöriga efterfrågar. Ju fler anhöriga vi kommer i kontakt med, desto större input får vi i vårt arbete med att forma insatserna efter önskemål och behov. På vård- och omsorgsförvaltningen jobbar vi med att stötta anhöriga som lever nära personer som är långvarigt sjuka, har funktionsnedsättning eller är över 65 år, säger Sandra Broström, anhörigstrateg.
Anhörigstödet arbetar mycket med begreppet anhörig och att nå dem som behöver stöd, så att de vet var de kan vända sig när behovet finns.
– Om du till exempel lever nära någon som har en kognitiv sjukdom och ett barn med NPF-diagnos kanske du ser dig mer som livspartner och förälder, än som anhörig, säger Sandra.
Personer som får stöd av förvaltningens anhörigstöd har ofta fått veta att stödet finns genom vänner, kollegor, sjukvården eller via samhällsinformation.
Vem räknas som anhörig?
Om din vardag påverkas på ett sätt så att du behöver stöd för att själv orka stötta, räknas du som anhörig.
– Det är du själv som känner efter om du behöver stöd från oss. Några anhöriga deltar i enstaka aktiviteter och andra är med på allt vi erbjuder. Några vill bara ha hjälp med att få veta var de ska vända sig. ”Kommundjungeln” är inte den lättaste att hitta rätt i, även vi som jobbar i staden kan bli lite förvirrade ibland, säger Marcus Alm.
Frågor som anhörigstödet får via telefon kan handla om allt från vad som händer när någon går bort på sjukhuset till var man ska vända sig för att få en rullator till sin förälder.
En anhörig befinner sig ofta i olika faser. Ibland behövs information kring till exempel kognitiv sjukdom, ibland inför att någon behöver ansöka om stöd från kommunen och ibland finns det ett behov av gemenskapen från en stödgrupp.
– Det är vanligt att rollen som anhörig blir annorlunda jämfört med ens förväntningar. Många behöver information och kunskap för att förstå sin nya situation, en situation som man inte själv har valt, och vad allt det nya kan innebära, säger Sandra.
Ibland bär en och samma person flera roller som anhörig, på samma gång. Man kan behöva stöd att hantera vardagen som förälder, barn och partner. Alla anhöriga är viktiga.
Stort nätverk och dialog
Anhörigstödet samarbetar ofta nära andra delar av staden och förvaltningen för att skapa nätverk och bygga trygghet så att alla som behöver, vågar ta steget och söka stöd. När de får frågor från anhöriga om specifika lagar, bestämmelser eller bedömningar av insatser hänvisar anhörigstödet till förvaltningens handläggare. Om det behövs kan anhörigstödet hjälpa till att förmedla vidare kontakt och till exempel be en handläggare att ringa upp en anhörig.
Stadens rådgivare inom funktionsstöd Olivia Toremo har också haft ett tätt samarbete med anhörigstöd och bland annat föreläst om livsövergången från att tas om hand av en förälder till att bli myndig och klara sig mer på egen hand.
– När vi ser att samarbete behövs så skapar vi det, säger Sandra.
– Vi har många föreningar som vi samarbetar med, till exempel Röda korset och föreningar inom NPF-världen. Vi samverkar mer än gärna, säger Marcus.
Kontinuerligt skickar anhörigstödet ut enkäter efter sina aktiviteter, för att vara i dialog med anhöriga och veta vad de efterfrågar. Under hösten kommer även anhörigstödet, med hjälp av tjänstedesign-modellen, att genomföra en invånardialog med enkäter, workshop och enskilda djupintervjuer för att utveckla anhörigstödet ännu mer.
Anhörigperspektiv i vår vardag
Enligt beslut ska det finnas anhörigombud på alla verksamheter som på något sätt arbetar med anhöriga. Just nu finns omkring 80 anhörigombud i staden.
– Anhörigombuden ska vara vår förlängda arm från anhörigstödet och beakta perspektivet från anhöriga. Egentligen är vi alla som jobbar inom vård- och omsorgsförvaltningen gemensamt ansvariga för att arbeta med anhörigstöd och anhörigperspektiv, säger Sandra.
Ett generellt anhörigperspektiv kan handla om att se och säga hej till anhöriga i samband med till exempel möten eller hembesök när både kund och anhörig är med. Anhörigperspektivet kan också vara att informera anhöriga om att stöd finns att få, till exempel genom att hänvisa kundernas anhöriga till anhörigstöd.
Anhörigstödet erbjuder enskilda råd- och stödsamtal via inbokade möten, telefon och mejl. De tar emot fysiska bokade besök och erbjuder föreläsningar, må bra-aktiviteter, utbildningar, driver två anhörigcaféer i staden, har ett Instagram-konto och ett nyhetsbrev.
Att inte behöva bära allt själv
– Många upplever att de är ensamma i rollen som anhörig och vi tror att det är därför anhörigcaféerna fungerar bra, eftersom de blir en möjlighet att ta sig ut en stund från bubblan av ensamhet, säger Sandra.
– Och att få uppleva att man som anhörig inte är ensam om att känna skamkänslor kring att ta hand om någon som står en nära, för det kan vara väldigt jobbigt ibland. På caféerna finns det fler som känner likadant, säger Marcus.
Sandra och Marcus har varit kollegor på vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd under ett år nu. De delar erfarenheten om att privat vara just anhörig.
– Jag är anhörig till en person som har Alzheimers sjukdom och i samband med min resa kring det lovade jag mig själv att om jag fick möjligheten att jobba med anhörigstöd så skulle jag göra det, så att andra inte ska behöva vara lika vilsna som jag var, säger Sandra.
I grunden är Sandra utbildad socialsekreterare och beteendevetare. Tidigare har hon arbetat bland annat på arbetsmarknadsförvaltningen. Marcus har gjort en liknande resa, inom vård- och omsorgsförvaltningen. Han har en bakgrund som biståndshandläggare.
– Jag är anhörig till en person med kognitiv sjukdom och blev motiverad att arbeta med anhörigstöd genom det. Ibland kommer hjälpen till anhöriga tyvärr för sent. Att kunna arbeta förebyggande med att handleda och guida rätt så att stödet kan komma tidigare tror jag gör att alla kan må bättre längre, säger Marcus.
– Om den anhöriga mår bra gör ofta hela familjen och bekantskapskretsen det också. Anhöriga har en samhällsbärande funktion. Utan dem hade vi behövt väldigt många fler undersköterskor. Anhöriga gör att samhället sparar miljarder varje år, säger Sandra.
Nationell anhörigvecka i oktober
Den nationella anhörigveckan varje år äger rum under veckan med den 6 oktober. Under veckan vill anhörigstödet uppmärksamma olika perspektiv kring att vara anhörig lite extra och arrangerar därför extra aktiviteter utöver det vanliga utbudet.
– Under veckan arrangerar vi tre föreläsningar. En om kognitiv sjukdom, en om Huntingtons sjukdom kopplat till anhörigskapet och en om NPF kopplat till anhörigskapet kring att hantera vardagen, säger Sandra.
Kontakt med anhörigstöd
Det lättaste sättet att kontakta vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd är att mejla anhorigstod@helsingborg.se eller ringa 042-10 40 44. Svarar ingen kan du lämna ett meddelande och bli uppringd.
Stadens två anhörigcaféer är öppna varje vecka, även under anhörigveckan. Café Knoppen, Träffpunkt Rosenknopp, Planteringsvägen 36, måndagar klockan 13-15. Café Skölden, Träffpunkt Sköldenborg, Hebsackersgatan 6, onsdagar klockan 13-15. Någon av Sandra eller Marcus finns alltid på plats när anhörigcaféerna har öppet. De samarbetar också med förvaltningens kognitiva stödteam, i projektet Kognitivt vänliga Helsingborg, Norra Strandgatan 21, torsdagar klockan 13-15.