Mångsysslaren som landande rätt inom vård och omsorg

Servicetekniker på Volvo, maskinskötare i klockbranschen i Schweiz, flera fackliga uppdrag, en omskolning till socionom vid 31 års ålder och en tjänst som enhetschef inom personlig assistans. Är det beskrivningen på en enda person kan man undra? Svaret är ja, där har du Magnus Jonssons karriär i korthet. Efter flera turer i livet har han nu landat rätt inom vård och omsorg.

Magnus Jonsson är sedan ett år tillbaka enhetschef inom personlig assistans på vård- och omsorgsförvaltningen. Den brokiga resan hit har gett Magnus en tro på att allt är möjligt, bara man lägger manken till. Från början var siktet något helt annat. Magnus läste fordonsteknisk linje på gymnasiet och efter det var det ett självklart val att under flera år laga och serva bilar.

– Efter gymnasiet fick jag jobb som servicetekniker på Bildeve med fokus på Volvobilar. Fast bilarna blev bara en del av arbetet. Det var nämligen här mitt intresse för det fackliga arbetet väcktes, berättar Magnus.

Under tio års tid varvade Magnus sitt arbete i verkstaden med att utvecklas i en rad olika roller inom det fackliga. Det gav honom så småningom en insikt om att han hellre ville jobba med människor än med det mekaniska. Ett tag funderade han faktiskt på en facklig karriär.

– Jag var lite frestad ett tag att göra en karriär inom det fackliga, ett jobb som gav mig fina utbildningar och intressanta perspektiv att jobba med. Jag tyckte om att arbeta med rättvisefrågor, att skapa en balans mellan arbetsgivare och arbetstagare, det var intressant.

Innan tankarna om ett yrkesbyte omsattes i praktiken, hann Magnus med att lämna Sverige tillsammans med familjen under två längre vistelser i Schweiz.

– Min fru har rötter i landet och vi ville ge våra barn några år där för lära sig franska och bli tvåspråkiga. Jag hade turen att komma in på ett företag som servar klockor, så det var min syssla där under några år, berättar Magnus.

Valde socionomutbildningen av en slump

Efter dessa äventyr kände Magnus, vid 31 års ålder, att han nått vägs ände och tog sikte på högskolestudier för att komma in på en ny yrkesbana.

– Jag hade hus, familj och en heltidslön så det var inget lätt beslut. Men magkänslan sade mig att om jag inte gör detta nu, kommer det inte ske senare i livet. Jag fick också tackla min inställning. Skulle jag hängt upp mig på alla utmaningar med att ställa om, fanns det tusen skäl till att låta bli. Men jag valde istället att lösa ett problem i taget och då gick det, säger Magnus.

Några kompletterande skolämnen och ett högskoleprov senare fick Magnus behörighet till flera högskoleutbildningar. På antagningslistan fanns både sjuksköterska och historielärare men socionomlinjen råkade ligga överst så det blev valet, lite av en slump. Ett val som Magnus inte ångrat. Efter utbildningen fick han bland annat jobb som LSS-handläggare.

– Att jobba som LSS-handläggare har gett mig mycket. Det är en bra utbildning i hur samhällets olika system fungerar och det är så varierande. Du får lära dig hålla större möten med flera parter inblandade, varvat med att sitta på sin egen kammare för att läsa det juridiska om beslut och domar. Ibland kände jag en viss press när jag gett ett avslag, men i det stora hela kände jag verkligen en stolthet över att få hjälpa personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Att få deras liv att fungera.

Ny erfarenhet att vara chef

När sedan ett chefsjobb inom personlig assistans dök upp såg Magnus chansen att utvecklas ytterligare, som ett naturligt steg vidare.

– Det var som att cirkeln blev sluten med mina bakgrund från det fackliga. Jag kunde ju knyta an till erfarenheten av att sitta mellan en chef och medarbetare i olika förhandlingar. Jag hade förståelse för båda sidorna.

Vad är den största skillnaden nu när du blivit chef?

– Jag har alltid varit produktiv och trivts med att presterar med korta tydliga resultat. Som chef arbetar man i längre processer som tar tid. Vissa dagar känns det som att jag inte gjort någonting. Men tittar jag närmre ser jag att mina samtal och möten är en del till ett mer långsiktigt mål.

Magnus vill gärna inspirera andra att göra en liknande resa. Och på tal om inspiration så vill han gärna lyfta sina egna chefer på vägen.

– Jag har verkligen mina egna chefer att tacka för mycket. De har varit fantastiska som stöttat och trott på mig. Om man jobbar hårt och vill någonting, så kan man göra en karriärresa i Helsingborgs stad. Det är så klart ännu lättare med rätt stöd omkring sig, säger Magnus med tacksamhet i rösten.