Therese har hittat hem till Närlunda – efter 24 år är jobbet i hemvården fortfarande lika roligt
För Therese Nilsson är mötena med människor det bästa med jobbet. Efter över 20 år i stadens hemvård har hon fortfarande nära till skrattet och är lika nyfiken på människorna hon hjälper. Och till de unga som tvekar inför ett sommarjobb i vården har hon ett tydligt råd: Våga prova!
53-åriga Therese började sin yrkesbana på ortopeden på Helsingborgs lasarett, men trivdes inte riktigt. Så när en bekant berättade att hemvården behövde personal tog hon chansen. Efter bara tre dagars arbetslöshet hade hon skaffat ett nytt jobb. Och där blev hon kvar.
Förutom på Närlunda har hon även jobbat på Dunkerska husets rehabilitering, Ramlösa och Gustavslund och mött människor med vitt skilda liv och behov.
Arbetsdagarna som undersköterska börjar som regel med att hjälpa till med uppstigning, påklädning och stödstrumpor, ge medicin, fixa frukost. Men minst lika viktigt som de olika praktiska uppgifterna är förmågan att känna av människors behov och anpassa sig efter olika situationer.
– Man får vara lite av en kaospilot i det här yrket, säger Therese och skrattar. För när jag öppnar dörren vet jag inte vad jag kommer att möta, om kunden är vaken eller sover, om hen är på gott humör eller har en dålig dag.
Samtidigt är hon noga med att inte låta ovissheten leda till stress.
– Stressa aldrig, för det blir inte bra. Varken för dig själv eller den du är hos. För de märker av direkt när man är stressad och kan börja trilskas på grund av det.
Möten som gör skillnad
Det som fått Therese att stanna i så många år är glädjen i att hjälpa andra men också alla spännande berättelser hon får ta del av.
– Jag lär mig jättemycket. Man får höra vad kunderna har varit med om och hur de hade det när de var yngre. Jag tycker sånt är jätteintressant.
För Therese är Närlunda inte bara området där hon arbetar. Det är också hennes gamla hemkvarter där hon växte upp. Och här har hon nu tillbringat över 20 år med att hjälpa äldre och sjuka i deras hem och vardag. Och ibland möts dåtid och nutid på de mest oväntade sätt.
– Jag har en kund som snart fyller 90. Det var jättekul när jag kom in till henne första gången, för vi kände bägge två igen varandra. Och jag kom ihåg henne sen jag var liten. Så vi hade hur mycket som helst att prata om.
– Och den allra äldsta tanten jag går till blir snart 100 år. Det är verkligen häftigt med såna gamla krutgummor!
En sån som du själv kommer att bli en dag? En 90-årig krutgumma som är helt klar i knoppen och klarar sig med bara larm och rollator?
– Ja, precis! Det har jag bestämt, säger Therese och skrattar.
”Våga prova!”
Som mångårig medarbetare på Centrum 3 har Therese sett mängder av sommarvikarier. Och för den som funderar på att ta ett sommarjobb i hemvården har Therese ett tydligt råd:
– Gör det, bara gör det! Våga vara nyfiken och bilda dig en egen uppfattning i stället för att lyssna på vad andra säger om att jobba i hemvården. Du lär dig jättemycket och blir en erfarenhet rikare.
Visst kan jobbet kännas ovant i början. Att hjälpa en annan människa med så personlig omvårdnad som att duscha kan kännas både främmande och lite skrämmande första gången. Men precis som med så mycket annat är det något man lär sig.
Tagit över pappas koloni
När hon är ledig hittar hon kraft på gymmet och i sitt ”lilla paradis”, pappans kolonistuga på Närlunda som hon mer eller mindre tagit över. Där finns alltid något att pyssla med.
Hon har också en särbo och två bonusdöttrar på 15 och 18 år. Och att bo bara 300 meter från varandra tycker hon är en perfekt lösning när tonårslivet blir lite väl intensivt. ”Då knallar jag bara hem till Melvin”, som är hennes 12-åriga ”bonnakatt” med stark personlighet.
– Han är min lilla bebis, även om han kan vara en riktig surgubbe ibland.