Dagverksamheterna vill hjälpa fler

I Helsingborg finns tre dagverksamheter som hjälper drygt 100 personer med kognitiv sjukdom att utifrån sin situation klara vardagen, känna mening och välbefinnande i livet. De arbetar evidensbaserat med symptomlindrande, behandlande insatser baserat på den så kallade finger-modellen. Insatsen ger allra störst effekt när den påbörjas tidigt och dagverksamheterna vill nu hjälpa fler att få stöd på ett tidigare stadium.

Dagverksamheternas insatser enligt finger-modellen bygger på studier om att koordinerade livsstilsåtgärder inom fem områden kan förebygga eller fördröja utvecklingen av kognitiv sjukdom.

–  Jag är stolt över dagverksamheterna! Det finns inte många alternativa behandlingar för personer med kognitiv svikt. Det ger tydlig effekt att jobba enligt de fem områdena i finger-modellen: hälsosam mat, fysisk aktivitet, hjärngymnastik, sociala aktiviteter och att genom hemvården ha koll på hjärt- och kärlrelaterade värden. Just nu fokuserar vi extra mycket på hälsosam mat, säger enhetschef My Rosell.

En vanlig dag

På dagverksamhet Husensjö träffar vi, förutom My Rosell, äldrepedagog Maja Grodzka, arbetsterapeut Åsa Westesson och koordinator Sofie Westerfors. De berättar om sin arbetsvardag där de möter personer med kognitiv sjukdom och ska strax ta emot dagens deltagare. Stödet från personalen och gruppen på dagverksamheten gör att personerna med kognitiv sjukdom kan leva ett mer självständigt och aktivt liv.

–  Vi planerar stödjande aktiviteter utifrån varje individs behov. Varje person har en genomförandeplan, säger äldrepedagog Maja Grodzka.

En äldrepedagogs arbete innebär också att ta kontakt med kunden, hjälpa till med resor, leda aktiviteterna eller stötta sina kollegor med dokumentation. Aktiviteterna bidrar ofta till glädje, skratt och gemenskap samtidigt som de tränar kognitiva förmågor. Ett exempel på aktivitet som tränar många förmågor är leken charader. Deltagarna tränar fysiska förmågor genom olika rörelser eller promenader, och hjärngympa genom frågesporter eller spel. Varje dag har de också en lugn stund.

–  Vi har gjort en aktivitetsbank, för att motivera och stötta våra kollegor att genomföra dem tillsammans med deltagarna. Vi fångar in deltagarnas behov och intressen och anpassar de olika aktiviteterna efter det, säger Maja.

När personalen lyssnar in deltagarna leder det ibland till att dagverksamheterna även får samarbetspartners inom till exempel kultur- eller förskolevärlden.

Hjärnans möjlighet att tolka omvärlden

Kognition handlar om hur hjärnan tar in, bearbetar, lagrar och tar fram information. Det är med hjälp av kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vår tillvaro på kort och lång sikt, utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

–  De flesta associerar orden kognitiv svikt till minnesproblem, men innan minnet sviktar är det mycket annat som kan vara det egentliga problemet. Kanske är det personens uppmärksamhet som blivit sämre, att de egna sinnesintrycken blivit svåra att tolka eller språket runt omkring blivit svårt att förstå. Detta kan uppfattas som minnesproblematik av en anhörig eftersom det är lättast att märka av, säger arbetsterapeut Åsa Westesson.

Vi tränar våra kognitiva funktioner genom att använda dem. Då tränar vi även oss på att kompensera för förmågor som inte längre finns kvar, bland annat genom att påminna hjärnan och samtidigt skapa fasta, anpassade rutiner i den nya vardagen.

–  Det fungerar ungefär likadant som med muskler. De muskler som jag inte använder försvinner snabbare. Vi på dagverksamheterna vill att kunderna ska använda alla sina funktioner och hela sin personlighet, säger Åsa.

Söka hjälp tidigare

Ju tidigare behandlingen börjar, desto större skillnad blir det för välbefinnandet. Ofta har det redan gått ganska lång tid innan en person söker hjälp på vårdcentralen. Då har personen redan, sedan långt tidigare, slutat göra saker som inte längre fungerar att göra själv. Någon annan har ofta tagit över sysslan.

–  Självkänslan hos personer som kommer till dagverksamheterna kan vara ganska sänkt. Det händer att personer i omgivningen börjar vända sig till den anhörige istället för till personen själv och då sjunker ofta självkänslan ännu mer, säger Åsa.

Dagverksamheterna jobbar med intellektuell och fysisk stimulans för att kunderna ska kunna fungera i vardagssituationer och inom personliga intresseområden. Det kan vara stöd i olika steg och visuella påminnelser för att kunderna till exempel ska kunna utföra köksaktiviteter som de inte kan utföra hemma.

–  Vi samarbetar mycket med hemvården och anhöriga för att fortsätta stimulera och träna på förmågor hemma. Ofta går det att bibehålla förmågor längre än vi först tror och rent psykologiskt mår vi bättre av det. Det gör det dessutom möjligt att bo kvar hemma längre istället för att flytta till vårdboende. Vi arbetar systematiskt enligt finger-modellen och deltagarna är här från klockan 9 till 15, en till ett par dagar i veckan, säger Åsa.

Ny lag kan bidra till tidigare stöd

När den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025 kan det bli enklare att få hjälp tidigare.

–  Vi vill komma in tidigare i människors liv, efter att de har fått diagnos. Med tanke på Helsingborgs invånarantal och hur många som har kognitiv sjukdom, borde vår verksamhet vara dubbelt så stor, säger My.

Dagverksamheterna ligger just nu på tre olika adresser i staden men det finns tankar på att utöka och samla sig på ett och samma ställe, i nya lokaler.

–  Enligt den nya lagen ska även dagverksamheterna arbeta evidensbaserat och vår verksamhet ligger redan helt i linje med det, säger My.