Demensvänlig, offentlig toalett engagerar

Den allra första demensvänliga, offentliga toaletten i utomhusmiljö kommer att finnas i Minnenas och kunskapens trädgård i Husensjö. Förhoppningsvis är toaletten färdigbyggd och redo för besök under våren 2024. Vårdinnovatörerna Frida Wadle och Leo Lindén undersöker i sitt arbete hur toaletten behöver utformas för att vara trygg, tydlig och orienterbar för personer med kognitiva svårigheter.

Ett konkret exempel på innovation i Helsingborg är den första demensvänliga, offentliga toaletten som förhoppningsvis står färdig i Minnenas och kunskapens trädgård under våren 2024. Toaletten är en del av utvecklingsarbetet med att skapa en omtänksam och demensvänlig stad.

− I sjukhusmiljö finns redan demensvänliga toaletter, men det här blir den första demensvänliga, offentliga toaletten utomhus. Vi har lärt oss av målgruppen att tillgången till toalett är viktig för att våga spendera tid i det offentliga rummet. Genom projektet bidrar vi till kunskapsspridning och dialog om en av våra stora folksjukdomar och kan förhoppningsvis bidra till att bryta stigmatiseringen kring kognitiva sjukdomar, säger Maria Rosendahl, enhetschef för utveckling och innovation på vård- och omsorgsförvaltningen.

Vårdinnovatörerna Frida och Leo utformar toaletten

I Frida Wadle och Leo Lindéns nuvarande arbete som vårdinnovatörer fokuserar de på själva utformningen av den första demensvänliga offentliga toaletten. Det finns redan mycket internationell forskning kring hur utformningen av demensvänliga utemiljöer bör se ut. Men att vara nära vardagen i en verksamhet ger något helt annat.

Vårdinnovatör har ögonkontakt med kund.
Vårdinnovatören Frida Wadle och en av hyresgästerna på Borgvalla vårdboende.

− Det är väldigt roligt! Vi får testa, utforska och försöka förstå situationer på djupet! Vi kommer nära målgruppen och förstår deras behov på ett sätt som kanske inte hade varit möjligt annars. Det känns som en självklar del i ett innovationsarbete säger Frida Wadle, vårdinnovatör på vårdboendet Borgvalla.

Frida har under sitt arbete lärt känna hyresgästerna och deras behov i samband med toalettbesök. I takt med att kunder och vårdinnovatör blev trygga med varandra kunde Frida fokusera på sitt uppdrag. Många av kunderna lider av demens och har svårigheter att uttrycka sig. Därför var observationer och samtal med personalen nyckeln till att förstå kundernas behov kopplat till toaletterna. Frida var också på en annan del av Borgvalla under en period för att möta kunder som kunde delta mer i dialog och samtal.

Intimt ämne ger stort engagemang

I Frida och Leos arbete kunde ämnet toalettbesök först upplevas som lite pinsamt för målgruppen att prata om, men i slutändan blev de ofta väldigt engagerade och ville bidra med sina erfarenheter. Frida har tidigare jobbat inom hemtjänsten och som personlig assistent. Med sin nuvarande erfarenhet som rumslig designer och inredningsarkitekt är hon van att tänka ifrågasättande och jobba utifrån ett utforskande perspektiv. Hon vill förstå relationen mellan människa och rum.

− Det är lätt att vi går in med tankar om hur vi tror att saker bör vara men vår kontakt med målgruppen har kullkastat det och gett oss nya perspektiv på vad de verkligen behöver. Låsanordningen till en toalett är ett exempel, säger Frida.

Två vårdinnovatörer utanför en offentlig toalett.
Frida Wadle och Leo Lindén har besökt många offentliga toaletter i arbetet som vårdinnovatörer.

Toaletter engagerar människor. Frida och Leo har fått många exempel och tips på toaletter runt om i staden som de borde besöka. I en offentlig toalett finns det många saker som ska kommunicera sin funktion och det är inte alltid är tydligt hur allt fungerar. Genom att koppla ihop text och visuell design kan kommunikationen om vad som hör ihop och händer på toaletten bli tydligare.

− Symboler kan ibland förvirra, till exempel när det gäller dörröppnare. Ibland när det blir för mycket kommunikation kan funktionen istället bli otydlig. Vi skulle vilja hitta ett sätt där utformningen av funktionerna på toaletten förklarar sig själv, utan att det behövs symboler och text, säger Leo Lindén, vårdinnovatör inom Hemvård Centrum 2.

Leo är industridesigner. I sitt arbete tänker han mycket på mötet mellan användare och omgivning. Därför ser han ofta behov som finns i alla möjliga situationer. Utifrån behovet brinner Leo för hur funktionen kommunicerar med oss, till exempel när vi möter en spis, toalett eller ett dörrvred.

Vårdinnovatör inne på en offentlig toalett
Vårdinnovatör Leo Lindén på en offentlig toalett.

Från kundens vardag till internationell forskning

− Det är speciellt att få komma hem till kunderna inom hemvården och bli en del i deras vardag. Jag har också följt med fysioterapeuter i deras besök och varit på dagverksamheten i Husensjö. En stor del av mitt arbete har handlat just om att få inblick i personers vardag. Jag har fått med mig många intryck, både från kundernas och personalens perspektiv, säger Leo.

Leo och Frida har också besökt två träffpunkter i staden för att samla in målgruppens behov. Vårdinnovatörerna har nu kontakt med en toalettleverantör som byggt flera andra offentliga toaletter i Helsingborg.

− Det som ger mycket i det här arbetet är att arbeta nära både leverantör och målgrupp och med vardera besöka befintliga offentliga toaletter. Jag ser fram emot att komma så långt att vi kan testa idéer, skisser och enkla prototyper med personer från målgruppen. Det ska bli spännande att se hur en viss typ av kran, dörröppningsknapp och toalettplacering tillsammans påverkar hela upplevelsen, säger Leo.

Vårdinnovatör och kunder sitter tillsammans runt ett bord.
Vårdinnovatör Leo Lindén lyssnar in behov.

I slutet av vårdinnovatörernas arbetsperiod kommer de förhoppningsvis att nå fram till en trygg, tydlig och orienterbar utformning av den offentliga toaletten, som kan underlätta för målgruppen. Förhoppningen är också att ha lagt en beställning på den nya toaletten hos leverantören.

Vårdinnovatörerna är en del av ett stort nätverk där kunskap delas och tas vidare. När medarbetare från olika delar av Helsingborg samarbetar sprids kunskapen snabbt om kognitiva sjukdomar. Bredden av expertkunskap är enorm. Den sträcker sig från praktiska arbetssätt i stadens verksamheter till internationell forskning på området.

− Vi har helt olika kompetenser och får många perspektiv väldigt tidigt i processen. Vi håller inte alltid med varandra och det är meningen. Inget är rätt eller fel. Vi lär oss hela tiden något för komma vidare, säger Sanna Melling, forsknings- och utvecklingsledare på Stadsledningsförvaltningen.