Hon stöttar vård och omsorg i de gröna frågorna

Sarah Strandh är sedan ett år tillbaka miljösamordnare på vård- och omsorgsförvaltningen. Med utgångspunkt i stadens klimatmål 2030 stöttar hon sina kollegor i allt från hur man mäter matsvinn till vad man ska tänka på när det är dags att köpa något.

Kvinna i lila kavaj, står i en korridor intill ett fönster. Hon tittar in i kameran och ler.

Sarah möter upp i korridoren på Maria park. Den härliga lila kavajen är, inte helt oväntat, ett fynd från second hand.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Att jag lär mig något nytt varje dag, och får vara på en förvaltning som vill något på riktigt, säger Sarah.

Hon tycker att det stämmer bra, det som står i annonserna.

– Sedan jag började här har jag känt att hela förvaltningen lyser av omsorg på riktigt. Jag tror att det är för att den finns med i alla led, som en gemensam utgångspunkt.

Vilka frågor har du på ditt bord som miljösamordnare?

– Utgångspunkten i arbetet med miljöfrågorna bottnar ju i stadens övergripande klimatmål, att Helsingborgs stad ska vara klimatneutralt 2030, säger Sarah.

– Min uppgift är att vara ett stöd till Matomsorg och förvaltningen i stort i vårt miljöarbete, men jag jobbar också med frågor som rör livsmedelshygien och matsvinn.

Och hur ser arbetsvardagen ut för dig?

– Jag är ett stöd till främst kökspersonalen i tillagningsköken och undersköterskor på vårdboendena för att hjälpa dem att följa riktlinjer kring livsmedelshygien, det vill säga att maten hanteras på rätt sätt, berättar Sarah.

– Mycket i arbetet handlar om att utbilda och stötta. Jag stöttar även andra yrkesroller på förvaltningen som enhetschefer och administration så att de har rätt förutsättningar att kunna följa de riktlinjer som finns. Men också se till att de har kunskap och verktyg för att kunna jobba med miljöfrågor som matsvinn.

Kvinna med lila kavaj står i en korridor. Hon tittar in i kameran och ler.

Vilka miljöfrågor finns det inom vård och omsorg?

– De största frågorna som vi kan jobba med är framförallt matsvinnet, inköpen, hanteringen av vårt avfall och att vi återanvänder så mycket som möjligt.

– Matsvinnet är en stor del eftersom vi serverar måltider ett par gånger om dagen alla dagar i veckan. Där är vi på gång med att få till fler och bättre mätningar av hur mycket som kastas. Vi vill ju att mer mat ska hamna i magen.

– Sedan är det också viktigt att vi följer lagen om upphandling när vi ska köpa något. Då säkerställer vi att vi handlar av företag som är godkända av staden. Numera har vi ju även avtal med företag som jobbar med återbruk av kontorsmöbler, vilket är jättebra och något vi ska utnyttja.

Återanvänd i första hand

Sarah har varit på en liten turné för att se över skyltarna som hänger ovanför sorteringskärlen runtom på förvaltningen.

– En förhållandevis enkel åtgärd är att vi ser till att vi har rätt förutsättningar att sortera rätt.

Sarah pekar på en bild av en trappa som visar hur vi ska tänka i relation till vårt avfall.

– Om vi tar exemplet möbler, så kan vi se i avfallstrappan att förutom det förebyggande arbetet med att minska mängden avfall så är det cirkulära viktigast, det vill säga återanvända sådant som redan är producerat. Sedan kommer steget att återvinna saker på rätt sätt, och i sista hand kastar vi det som restavfall till förbränning, säger Sarah.

Alla insatser räknas

– Vi har många bra arbeten på gång nu, och störst fokus är på matsvinnet. Mycket som nu är i startgroparna kan på sikt bidra till att vi blir mer hållbara, säger Sarah.

– Allas insatser, stora som små, är lika viktiga. För om vi är många som gör det så blir det ju stor skillnad, säger Sarah.