”Jag tycker om att göra skillnad för folk – allting är möjligt”

Engagerad, kunnig och uppskattad kollega. Ord som sammanfattar Birgitta Dahlberg, stödpedagog på daglig verksamhet Dalhem. Med snart 40 års erfarenhet inom olika LSS-verksamheter är hon fortfarande ständigt nyfiken på aktuell forskning, nya metoder och andra verktyg.

Kvinna med kort ljust hår i pagefrisyr och glasögon ler och tittar in i kameran.
Birgitta Dahlberg, stödpedagog.

– Jag vill ha roligt på jobbet. Och även om jag har samlat på mig massor med erfarenheter under åren så vill jag utvecklas och lära mig mer, hänga med i tiden så att säga, säger Birgitta.

När Birgitta berättar om det hon gör hörs det att hon brinner för sitt arbete. Hon har en förmåga att se hur andra mår och försöker alltid se lösningar. Den största delen av hennes arbetsdag handlar om att vara stöd i det pedagogiska mötet mellan medarbetare och deltagare. Här ger hon tips på lösningar och metoder för att bemötandet och resultatet ska bli så bra som möjligt.

– Jag tycker om att göra skillnad för folk. Både som kollega och personal. Det finns inget bättre än när man lyckats och har hittat rätt kommunikation som gör att hen förstår, kan vara med och bestämma, och att det verkligen blir som hen vill, säger Birgitta.

Från institution till daglig verksamhet

Birgitta började direkt efter gymnasiet som vårdare på ett av dåtidens LSS-boenden Nyhem i Helsingborg. Då, på 80-talet, var boendena mer som vårdinrättningar jämfört med dagens egna lägenheter.

– Det var inte alls meningen att jag skulle fortsätta inom LSS, jag ville ju jobba med barn, berättar Birgitta. Men jag har trivts så bra att jag stannat kvar.

– Jag har också arbetat ca tio år med att skapa kontakter med företag för daglig verksamhet för att få integrerade platser som kunde leda till arbete för deltagarna i Landskrona kommun. Men sen kände jag att jag hade gett så mycket av mig själv att det var dags att fylla på med ny kunskap och fördjupa mig. Då sökte jag och kom in på en tvåårig distansutbildning till LSS-handledare med spetskompetens i pedagogiskt förhållningssätt.

När hon skulle skriva sitt examensarbete fick hon möjlighet att kombinera skrivande med att samtidigt driva och utveckla det pedagogiska arbetet på ett LSS-boende.

–  Då fick jag berätta och leverera det jag faktiskt kan utifrån teoretiska kunskaper. Jag fick använda både min erfarenhet, ny kunskap och forskningen. Det var jättejätteroligt, säger Birgitta.

Ny roll som stödpedagog

Efter utbildningen fick Birgitta jobb som en av de första stödpedagogerna i Helsingborgs stad. Hon delade sin tid mellan de dagliga verksamheterna Zenit, Dalhem och Rubinen men har även varit på flera andra dagliga verksamheter i kortare perioder. Just nu är hon bara på Dalhem där hon är en av två stödpedagoger.

– Förutom att jag stöttar upp i det pedagogiska arbetet håller jag i våra verksamhetsmöten där vi går igenom förhållningssätt, bemötande, dagstrukturer och scheman för våra deltagare, säger Birgitta. Jag hjälper också mina kollegor med hur och vad vi dokumenterar samt handleder dem i olika samtalsmetoder och verktyg i det vi kallar samtalsmattan.

Samtalsmattan är ett verktyg som innehåller mängder av bilder som medarbetarna använder för att göra det synligt och tydligt för deltagarna vad det är vi pratar om och kring. Med en tydlig struktur i samtalet kan deltagarna lättare förstå och komma fram till beslut.

Kvinna med kort ljust hår i pagefrisyr och glasögon sätter upp bildkort på en whiteboard.
Ett pedagogiskt arbete som används för att göra arbetsuppgifter och arbetsordning tydligt för deltagarna är bilder. Bilderna sätts upp för varje deltagare på en tavla.

Reflektion och empowerment viktiga delar i vardagen

– Jag försöker hela tiden reflektera tillsammans med mina kollegor om vad vi gör, varför vi gör som vi gör och vad resultatet blev, säger Birgitta. Vi ska inte ta hand om, utan vi ska jobba med självständighet, självbestämmande och inflytande för våra deltagare. Vi behöver fundera över hur vi gör det på bästa sätt för olika personer.

– Och det handlar mycket om kommunikation, att synliggöra och tydliggöra vad det är vi pratar om. Hur kan vi ge dem möjligheter till att kunna välja och även förstå vad valet betyder, säger Birgitta. Ibland räcker det med att ge några få val, för många valmöjligheter kan göra det svårare att förstå.

Något som Birgitta tycker är jätteviktigt och som finns med i allt hon gör är empowerment (ge människor rätt till och självförtroende nog för att påverka sina liv och fatta egna beslut), värdegrund och människosyn.

– Det är nog hela mitt liv och min person. Allting är möjligt, vad det än gäller och jag har ett stort tålamod, säger Birgitta. Att ha inställningen att varje individ vet vad som är bra för hen är något vi behöver ha med oss i vårt dagliga arbete. Vi behöver lyssna till och på samt respektera våra deltagare och deras viljor.

Kvinna med kort ljust hår i pagefrisyr pratar med en person som man ser bakifrån
Birgitta har ofta samtal med och handleder sina kollegor.

Kommunikation och pedagogiska utmaningar

Som pedagog har Birgitta ansvar att se till att deltagarnas genomförandeplaner följs. Här finns det ibland okunskap kring både individernas olika förutsättningar och färdigheter samt kring vilka anpassningar och pedagogiska verktyg som går att använda.

– Det är så lätt att ta makten och göra saker åt individen istället för att stötta så att individen får bestämma och göra själv, säger Birgitta.

För Birgitta är det just det här med att få använda teorier och erfarenheter för att lösa kommunikationshinder mellan personal och deltagare som är det roliga med jobbet.

– På våra planeringsdagar brukar vi prata om olika pedagogiska metoder, om varför vi använder den ena eller andra metoden, varför vi gör som vi gör, vilka är ”dom” och ”vi” med flera reflekterande ämnen, säger Birgitta. Det är viktigt att vi har samma utgångspunkt. Även det att vi arbetar i team ser jag som en viktig del i arbetet. Jag har även kontinuerliga möten med min chef där jag får stöd i min roll som stödpedagog när vi ska börja jobba med nya metoder och arbetssätt.  

Nästa steg – Djuramossa

Snart kommer Birgitta att få nya utmaningar att ta tag i. Tre dagar i veckan jobbar hon med och på den nya dagliga verksamheten Djuramossa, strax norr om Helsingborg. Redan nu pågår planering av innehållet samt inredning av gården där sex medarbetare kommer att arbeta.

– Min förhoppning är att vi kan forma det pedagogiska arbetet och innehållet tillsammans från grunden, det ska bli roligt, säger Birgitta. I slutet av januari kommer de första deltagarna men redan nu har vi genomfört studiebesök för intresserade.

Kvinna med kort ljust hår i pagefrisyr och glasögon sitter vid ett skrivbord, ler och tittar in i kameran.
Birgitta håller i utvecklingen av det pedagogiska arbetet på daglig verksamhet Dalhem.

När Birgitta är ledig tränar hon på Friskis och Svettis, umgås med barn och barnbarn och gör andra saker hon mår bra av.

– Jag gillar ju att påverka människor så drömmen är att kunna bli jympainstruktör någon gång, säger Birgitta.