Maj Gram Andersson: ”Jag vill kunna stå för det jag gör”

Maj Gram Andersson är enhetschef på myndigheten på vård- och omsorgsförvaltningen. Hennes karriärväg hit har varit både lång och gedigen och just i år är det hela 38 år sedan som hon inledde sin bana inom vård och omsorg.

– När jag var 15 år så fick jag jobb på äldreboendet där min mamma arbetade. Jag arbetade där på helgerna och med att ta hand om köket, så det var där det började, säger Maj.

Dansk i själen är Maj fortfarande, och det återkommer vi till. Men redan innan hon tog studenten förde kärleken henne till Helsingborg och hon fick pendla för att kunna avsluta sina gymnasiestudier i Helsingör. Direkt efter examen fick hon jobb inom hemvården i Helsingborg.

Intresse för beteendevetenskap och organisation

I hemvården blev hon kvar i flera år, samtidigt som hon bildade familj med tre barn. Till slut kände hon ett driv mot att ta nästa steg i karriären. Hon sökte och kom in på arbetsvetenskapliga programmet i Halmstad med fokus på beteendevetenskap, organisation och ledarskap.

– Det var just beteendevetenskapen som lockade mig. Jag har alltid varit intresserad av frågor som; Varför gör vi som vi gör? Varför blev det som det blev? Det kan gälla både människor och organisationer, säger Maj.

Efter tre års studier och med en filosofie kandidatexamen med huvudämnet sociologi i ryggen återvände Maj till vård och omsorg, till en början som biståndshandläggare men blev sedan erbjuden en tjänst som enhetschef. Ett stort uppdrag, minst sagt.

– På den tiden hade man jättestora områden. Jag var chef för hela Fullriggarens vårdboende, tre hemvårdsgrupper, en dagverksamhet och en bemanningspool. Totalt ca 100 medarbetare. Ett uppdrag som jag var smickrad och stolt över att ha fått, men som inte var hållbart i längden.

Stressen resulterade i en sjukskrivning och för att komma tillbaka vill Maj hylla sin dåvarande chef, Kerstin Karlsson, som erbjöd henne att gå tillbaka och arbeta som biståndshandläggare. Att direkt återgå till ett uppdrag som chef var inte ett alternativ vid den här tiden.

Ny roll som sakkunnig utredare

Med sin breda erfarenhet involverades Maj i allt fler delar och fick jobbet som ”sakkunnig utredare”. I den rollen var Maj både ett stöd för chefer och biståndshandläggare. Hon omvärldsbevakade, hade koll på lagstiftningen och deltog i olika utvecklingsprojekt. Hon var bland annat med och tog fram en rapport om våld i nära relationer och hur vård-och omsorgsförvaltningen skulle arbeta med anhörigstöd.

– Det var ett väldigt roligt arbete faktiskt. Idag är det intressant att tänka tillbaka på att många av de saker jag gjorde själv då, idag delas mellan flera personer eller till och med avdelningar. På det viset har hela organisationen verkligen utvecklats, menar Maj.

Var med och startade upp kontaktcenter

Maj var ofta den på förvaltningen som hade svar på de flesta frågor om vård och omsorg i Helsingborg och nu kom en ny vändpunkt.

– Jag hade ju varit på vård- och omsorgsförvaltningen i 29 år och började känna mig lite som en dinosaurie på jobbet, säger Maj och skattar. Jag kunde svara på nästan alla frågor och hade koll på nästan allting. Jag började känna att jag kanske ville vara den som var ny och fick ställa frågor i stället.

När staden runt 2013 skulle göra en ny satsning på att bygga upp Helsingborg kontaktcenter var Maj delaktig i det med att bland annat lämna över uppdrag, utbilda kommunvägledarna och ha kontinuerliga avstämningar i frågor om vård och omsorg. Tre år senare fick Maj jobbet som sektionschef.

Åren i kommunens mittpunkt och nav gav Maj perspektiv om hur mycket en kommun som helhet faktiskt gör och hur komplext allt är.

– Att befinna sig i mittpunkten gav mig en helt annan förståelse för hur kommunen fungerar. När man jobbar på en förvaltning är man fokuserad på sitt uppdrag, men på kontaktcenter ser man hela kommunen och inser hur komplext det är och hur saker och ting hänger ihop.

Som att komma hem igen

Maj Gram Andersson är nu tillbaka på vård- och omsorgsförvaltningen som enhetschef på myndigheten, vilket sluter cirkeln.

– Jag kände ett sug efter att få fördjupa mig i vård- och omsorgsförvaltningens frågor igen. På kontaktcenter lärde jag mig mycket om allt, men gick aldrig riktigt på djupet. Nu kändes det som att få komma hem. Vissa saker är precis som när jag lämnade, medan andra är helt annorlunda.

Maj har mycket driv kvar och vill gärna vara en närvarande chef för biståndshandläggarna och samtidigt se till att vi utvecklar myndighetsutövningen.

– Jag vill kunna stå för det jag gör på jobbet. Jag är inte en person som är en sak på jobbet och en annan privat, utan mina grundläggande värderingar och drivkrafter måste gå ihop. Jag vill känna att jag bidrar, skapar arbetsglädje och kan påverka.

Hur var det då med den danska själen?

– Ja, jag känner mig fortfarande dansk efter alla år i Sverige. Det händer fortfarande att jag hör ord och uttryck jag inte förstår. Kulturellt är det också en skillnad. Vi danskar har vårt ”hygge” och slappnar av lite mer och vågar vara lite mer raka och ärliga, medan svenskar är lite mer försiktiga. Ett svenskt drag som jag tycket mycket om är att man är mån om att alla ska få komma till tals och vara delaktiga.