Medarbetare på korttidsboende agerade felaktigt mot ett barn

Vid ett tillfälle lyfte medarbetaren in barnet i hens rum. Agerandet har begränsat barnets självbestämmande, integritet och frihet. Vård- och omsorgsförvaltningen ser allvarligt på händelsen och gör därför en anmälan enligt lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Medarbetaren som det gäller jobbar inte längre kvar på arbetsplatsen.

– Vi ser allvarligt på händelsen. För oss är det viktigt att vi med god vård och omsorg värnar om våra boendes egen vilja och handlingsfrihet, säger Sara Månsson, verksamhetschef vid vård- och omsorgsförvaltningen.

Den interna utredningen visar att medarbetaren inte har haft tillräckliga förutsättningar för att klara av arbetet med barn som kan ha utmanande och aktivt beteende. Enheten kommer därför att uppdatera introduktionen för nyanställda för att undvika liknande händelser i framtiden.

Publicerad:

Sandra brinner för möten mellan människor

Sandra Jaddid har ända sedan hon var 18 år arbetat med människor inom hemtjänst, personlig assistans, vårdboende och LSS-boende. I hennes nuvarande yrke som stödassistent har hon nytta av sina olika erfarenheter inom vård och lyssnar ofta till sitt hjärta.

Christer, Emir, Sandra, Ramona, Patrik och Catharina på Garnisonens dagliga verksamhet.

− Jag gillar människor. Människor är intressanta, vi har alla olika bakgrund, drömmar, mål och sinnesstämningar från dag till dag, säger Sandra Jaddid, stödassistent på Garnisonens dagliga verksamhet för deltagare med LSS-beslut.

I sitt arbete bygger Sandra den relation, förståelse och trygghet som behövs i arbetet med deltagarna på Garnisonen. Tillsammans med sina kollegor i teamet använder hon sedan sina insikter för att utforma aktiviteter för varje enskild individ som utgår från genomförandeplanen.

− Vi rådfrågar varandra och kommer på olika idéer, det känns väldigt kul och fantastiskt att det är så individanpassat. Olika deltagare jobbar med demontering, legoarbeten från samarbetspartners med bland annat blompinnar och påsar, strimling av papper, bakning, köra ärenden, göra spinkeved och utföra trädgårdsarbete. I pauserna kan deltagarna välja mellan bland annat gymnastik, spela kort, titta på film, maila, läsa eller skrivträning, säger Sandra.

Deltagaren Maximilian klipper gräset.

Dagliga verksamheten Garnisonen har deltagare från tjugoårsåldern till pensionsåldern, något som blir väldigt varierande även för personalen. Det som Sandras hjärta brinner för lite extra är när kommunikationen når fram och hon får ett intresse bekräftat hos en deltagare.

− Vi använder många olika sätt att kommunicera, både bildstöd och tecken för att nå fram och kunna motivera deltagarna på olika sätt. Eftersom jag jobbar så mycket med att motivera andra har jag också lätt att motivera mig själv till olika saker i livet, berättar Sandra.

Förutom att motivera sig själv är Sandra intresserad av att utveckla sig själv för att kunna hjälpa andra i sitt arbete. Hon har flera års erfarenhet från olika vårdboenden, personlig assistans och hemtjänst. Utomlands har hon bland annat arbetat på bageri, något som hon tar med sig i arbetet på daglig verksamhet. När Sandra i vuxen ålder läste sin gymnasieutbildning till barnskötare blev hon nyfiken på att jobba som elevassistent och kom genom den vägen i kontakt med stadens LSS-boenden på Gummarpsvägen, Sporrevägen och Rosenborgsgatan. Sedan april 2022 jobbar hon på dagliga verksamheten på Lilla Garnisonsgatan.

Deltagarna Michel och Kristofer strimlar papper.
Deltagarna Sonny, David och Emil demonterar.

− Jag gillar att leva livet levande, med ärliga känslor. Jag behöver själv vara i balans för att kunna motivera och finnas där för andra, säger Sandra.

Arbetslivet dagtid går fint ihop med hennes familjeliv. Från början är Sandra uppvuxen i Ronneby i Blekinge och numera bor nästan hela hennes släkt i Helsingborg. Sandra upplever Helsingborg som en kraftgivande och harmonisk stad. Hon laddar ofta sina batterier både genom att vara tillsammans med sin familj och att vara vid havet, för att ha energi till arbetslivets utmaningar.

− En av de största utmaningarna är om en deltagare är upprörd eller upprymd och inte med sina ord beskriver varför. Då behöver jag försöka tyda personens tecken, läten, tystnad, glädjetjut, kroppsspråk, bilder, gråt eller andra signaler. Genom det försöker vi ta reda på om reaktionen beror på något som händer nu eller har hänt tidigare, eller är en reaktion inför något som ska hända.

Stödassistent Sandra Jaddid.

Sandra är övertygad om att hon har stor nytta av att ha arbetat i olika länder där hon inte alltid till en början förstått språket. Det har gett henne träning på att tyda kroppsspråk och känna in sinnesstämningar för att kommunicera, förstå och göra sig förstådd i sitt arbete.

− Det har blivit en hel del gestikulerande, speciellt i Spanien och på Zanzibar. Jag har alltid varit intresserad vad olika människor reagerar på och vad olika reaktioner bottnar i, till exempel känslor, minnen, inlärda beteenden, intuition, medvetna val, DNA eller instinkter. Jag väljer att jobba med människor för att jag tycker om känslan av att se det goda i alla jag möter, berättar Sandra.

Publicerad:

Lex Sarah-anmälan efter att boende uppträtt hotfullt på vårdboende

Det var i maj 2022 som en boende hotade en annan boende med ett vasst föremål. Personal kunde avstyra händelsen, och ingen kom till skada. Vård- och omsorgsförvaltningen lex Sarah-anmäler incidenten till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Utredningen visar att orsakerna till händelsen ligger i brister i tydlighet och styrning för hur arbetet ska ske på den aktuella enheten.

– Vi beklagar händelsen, det är mycket viktigt för oss att våra boende och personal har en trygg tillvaro, säger Sandra Bengtsson, verksamhetschef vård- och omsorgsförvaltningen.

För att minska risken för att det händer igen, kommer förvaltningen att göra en genomgång och uppdatering av rutiner, processer och riskanalyser för arbete med personer med kognitiv svikt. Enhetschef ska se till att hyresgästernas individuella behov av tillsyn kommer också att dokumenteras på ett tydligt sätt.

Publicerad:

Nya belopp på fakturor från vård och omsorg

I juni fattade Riksdagen beslut om att ändra förbehållsbeloppet som används i beräkningen av hur mycket du som kund ska betala för vård och omsorg. Här finns frågor och svar.

Vård- och omsorgsförvaltningens kunder betalar en avgift för förvaltningens tjänster. Det kan vara hemvård, hemservice, tjänster som utförs på ett boende eller inom hemsjukvården. Hur stor avgift du ska betala styrs av olika faktorer, bland annat inkomst och boendesituation. En annan faktor som påverkar är förbehållsbeloppet.

Riksdagen har beslutat att höja förbehållsbeloppet (även kallat minimibeloppet) vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen.

Parallellt med att förbehållsbeloppet har höjts har Riksdagen även beslutat att höja bostadstillägget för pensionärer samt höja nivån för garantipensionen. Dessa räknas som inkomster och påverkar uträkningen av vilken avgift du som kund ska betala.

Frågor och svar

1. När togs beslutet om ändrat förbehållsbelopp?

Riksdagen fattade beslutet den 14 juni 2022.

2. När träder beslutet i kraft?

Den 1 augusti 2022. Från den 15 augusti kan du som kund märka att det blir blivit nya belopp på din faktura.

Alla påverkas inte av den här förändringen. Men om du påverkas syns detta på din faktura. Om man bor på ett vårdboende så fakturerar vi avgiften i innevarande månad. Det betyder att du betalar för de tjänster du fått under samma månad. Men får du tjänster från hemvården betalar du istället månaden efter du fått tjänsterna.

3. Vad är förbehållsbelopp?

Förbehållsbeloppet är den summa som du har rätt att ha kvar sedan hyran är betald, innan Helsingborgs stad kan ta ut en avgift för vård och omsorg. Förbehållsbeloppet ska täcka dina normala levnadskostnader för till exempel försäkringar, telefon, mediciner, livsmedel och kläder. Når du inte upp till förbehållsbeloppet behöver du inte betala några avgifter.

Här på vår webb finns mer information: så beräknas avgiften för vård och omsorg.

4. Kommer jag att få mer pengar över i månaden nu när förbehållsbeloppet har blivit högre?

Du kan få mer pengar över, men du kan också få mindre. Om du får mindre pengar över i månaden kan det bero på att du får betala mer i avgift. Vilken avgift du har beräknas utifrån din inkomst. Om den har ökat så har även din betalningsförmåga ökat. Med betalningsförmåga menas förmågan att betala avgifter för vård och omsorg.

5. Förbehållsbeloppet har ju blivit högre, varför har jag inte fått mer pengar över i månaden?

Det kan bero på att du får betala mer i avgift. Din avgift baseras på:

– din inkomst, exempelvis; pension, sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning
– bostadstillägget
– din boendesituation

Om någon av dessa faktorer har ändrats så kan din avgift också ha gjort det. Här på vår webb finns mer information: så beräknas avgiften för vård och omsorg.

Om du har specifika frågor om förbehållsbeloppet eller din avgift kan du vända dig till beställnings- och avgiftskansliet.

Telefonnummer:
Du som är född
dag 1-10 i månaden ringer 042-10 63 54.
dag 11-20 i månaden ringer 042-10 67 28.
dag 21-31 i månaden ringer 042-10 79 83.

Telefontid måndagar klockan 10.00-12.00 och 13.00-15.00, tisdag-fredag klockan 10.00-12.00, eller mejl: avgiftskansliet@helsingborg.se

6. Varför har det inte ändrats på min faktura?

Alla påverkas inte av den här förändringen. Men om du påverkas syns detta på din faktura. Om man bor på ett vårdboende så fakturerar vi avgiften i innevarande månad. Det betyder att du betalar för de tjänster du fått under samma månad. Men får du tjänster från hemvården betalar du istället månaden efter du fått tjänsterna.

7. Varför har jag fått hem ett avgiftsbeslut?

Vi skickar avgiftsbeslut för att informera om en förändring av avgiften på grund av ändrade förhållanden, till exempel ändrad inkomst, bostadstillägg eller hyra. Ett avgiftsbeslut är ingen faktura, endast information om att förändringar kommer att ske. Fakturan kommer separat.

8. Varför får jag betala mer i avgift?

Avgiften baseras på din inkomst och har den ändrats så påverkas också avgiften.
Högre pension och högre bostadstillägg är inkomster som kan påverka.

9. Var kan jag se hur det nya förbehållsbeloppet påverkar mig?

Om du har specifika frågor om förbehållsbeloppet eller din avgift kan du vända dig till beställnings- och avgiftskansliet.

Telefonnummer:
Du som är född
dag 1-10 i månaden ringer 042-10 63 54.
dag 11-20 i månaden ringer 042-10 67 28.
dag 21-31 i månaden ringer 042-10 79 83.

Telefontid måndagar klockan 10.00-12.00 och 13.00-15.00, tisdag-fredag klockan 10.00-12.00, eller mejl: avgiftskansliet@helsingborg.se

Publicerad:

Bristande tillsyn på barnverksamheten lex Sarah-anmäls

Ett barn kunde lämna barnverksamheten utan att personalen märkte det. Nu anmäler vård- och omsorgsförvaltningen händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Händelsen inträffade på barnverksamheten inom LSS-området. Tillsynen har brustit på så sätt att barnet kunnat lämna boendet och försvinna. Personalen larmade polisen och de hittade barnet strax därefter.

Eftersom händelsen innebar ett allvarligt hot mot barnets säkerhet och fysiska hälsa gör vård- och omsorgsförvaltningen en lex Sarah-anmälan till IVO.

– Vi ser allvarligt på händelsen och har vidtagit åtgärder för att se till att tillsynen i verksamheten inte brister igen, säger Elisabet Mineur, verksamhetschef vård- och omsorgsförvaltningen.

Förvaltningen kommer nu att utreda hur händelsen har kunnat inträffa samt göra en översyn av verksamhetens rutiner.

Publicerad:

Tyst larm hörsammades inte – kund blev liggande en timme

En kund inom hemvården larmade hemtjänsten två gånger inom 15 minuter men fick hjälp först en timme senare. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att det inträffade är allvarliga missförhållanden och gör därför en lex Sarah-anmälan av händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Det är bristande kommunikation mellan två medarbetare som gjort att en kund som larmat inte fått snabb hjälp. De båda har trott att den andre har hjälpt kunden. I verkligheten har ingen hörsammat larmet. Först vid ordinarie besök en dryg timme senare hittades kunden på golvet i köket. Kunden fick inga fysiska skador men den onödigt långa väntetiden på att få hjälp har varit traumatisk.

– Det som hänt är mycket olyckligt och ska inte kunna hända, säger Eric Semb, verksamhetschef vård- och omsorgsförvaltningen. Ett tyst larm är akut och ska enligt larmrutinen kontrolleras omgående, en rutin som all hemvårdspersonal har direkt tillgång till via hemvårdsappen i mobilen.

Verksamheten kommer fortsätta repetera larmrutinerna regelbundet men även hitta sätt att kommunicera tydligare för att undvika framtida missförstånd.

Publicerad:

Kund med kognitiv sjukdom blev felaktigt bemött

En medarbetare på ett vårdboende har felaktigt bemött en kund med kognitiv sjukdom. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att det inträffade är allvarliga missförhållanden och gör därför en  lex Sarah-anmälan av händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

En medarbetare har ingripit med överdriven fysisk kraft vid en incident mellan två kunder där den ena har ett känt utåtagerande beteende. Syftet var att förhindra att berörd kund skadade den andra kunden. Medarbetaren har därmed inte heller följt kundens genomförandeplan där det står beskrivet hur situationer ska hanteras utifrån kundens kognitiva sjukdom.

– Det som hänt är oacceptabelt, säger Sandra Bengtsson, verksamhetschef vård och omsorgsförvaltningen. För personer med kognitiv sjukdom är det viktigt att all personal är införstådda i hur man bemöter dem på bästa sätt.

Utredningen visar att enheten brustit i sin introduktion av en ny medarbetare på demensavdelningen. För att undvika att liknande händelser inträffar i framtiden har verksamheten förtydligat sin introduktion/genomgång av arbetet med kunderna på demensavdelningen.

Medarbetaren arbetar inte längre inom vård- och omsorgsförvaltningen.

Publicerad:

Hilda ser till så att LOV-systemen fungerar smidigt

Under hösten 2021 implementerades ett valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihetssystem) inom hemvården, hemsjukvården och LSS i Helsingborgs stad. I samband med detta inrättade vård- och omsorgsförvaltningen en samordningsfunktion, LOV-samordnare, för att se till så att LOV-systemen fungerar så smidigt som möjligt för både kunder och leverantörer.

När Hilda, som närmast kommer från Helsingborg kontaktcenter där hon varit sedan 2014, såg tjänsten som LOV-samordnare sökte hon den direkt.

− När jag såg att en helt ny tjänst låg ute där en kunde vara spindeln i nätet och som jag skulle kunna få forma själv, hoppade jag på chansen direkt. Att komma till vård- och omsorgsförvaltningen som står på en sådan gedigen grund och få utveckla och forma en ny viktig tjänst med ganska så fria tyglar lockade extremt mycket. I och med att jag inte ersätter någon blir det ju än mer spännande för då får jag ju komma på själv vad som behöver göras. Eller själv och själv, jag är faktiskt beroende av många runtomkring mig och det är också väldigt roligt. Det blir aldrig ensamt eller tråkigt för jag arbetar med så många olika verksamheter och människor inom vård och omsorg som berörs av LOV.

Kunderna får själva välja

LOV-samordnaren ser till så att det är lika för alla, både för den kommunala delen och för de privata aktörerna och ser till så att kunderna får information om valfrihetssystemet och vilka godkända utförare de kan välja mellan.

− Det är viktigt att det bygger på samma principer när en väljer ny leverantör. LOV-samordnaren ska ha ett helikopterperspektiv för alla tre benen, hemvård, hemservice och LSS. På så sätt kan vi fortsätta att arbeta och förbättra, förtydliga och effektivisera vårdvalet i staden. Det är speciellt viktigt att ha en övergripande syn på systemet i mötet med kunden, när denne till exempel ska välja leverantör eller om de vill byta leverantör så att vi kan ge bästa möjliga stöd. Det märks att det hjälper och det är roligt att jag faktiskt har kunnat göra nytta på den här relativt korta tiden. Det är ju en härlig känsla att vara behövd.

Efter personal- och arbetslivsprogrammet på Högskolan i Kristianstad har Hilda arbetat med långtidsarbetssökande, bemanning, rekrytering och senast på Kontaktcenter här i Helsingborg.

− Jag är egentligen beteendevetare i grunden och det har jag ju säkert lite nytta av när jag för dialog med personer runt omkring mig, men jag jobbar mycket hellre med människor än studerar de, säger Hilda och skrattar.

En tjänst i ständig utveckling

Arbetet är i full gång och Hilda ser en spännande framtid med många intressanta utmaningar.

− Det var många som hade väntat på LOV-samordnaren så det fanns mycket att göra direkt. Det roligaste just nu är att se till att alla är med på samma bana. Det är nog också en av de största utmaningarna, för vi är många anställda och det rör så många olika enheter och ämnen. Då är det också så skönt att det är många som har jobbat här länge som en kan bolla med. De här verksamheterna är i ständig förändring och planen är ju att vi ska utveckla och se till att få in fler LOV-verksamheter. Det hade varit jättekul. Speciellt tänker jag inom hemvården och LSS-verksamheten där vi inte riktigt har lika många som inom hemservice än. Men det kommer, det händer saker hela tiden så framtiden är väldigt spännande, säger Hilda och ler.

Vad är Lagen om valfrihetssystem (LOV)?

Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och regioner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten.

  • Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU).
  • Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster.
  • Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet.

Läs mer på Sveriges Kommuner och Regioners hemsida.

Publicerad:

Sommarlektyr från dagliga verksamheten DV Media

Sommarlektyr från den dagliga verksamheten DV Media. De hälsar så gott till alla medarbetare med senaste numret av tidningen Exo.

”Detta är det största numret hittills och innehåller som vanligt främst ämnen som berör helsingborgarna på ett eller annat sätt. Denna gång är det Öresund som står överst på agendan, men vi får också reda på vad Familjen Helsingborg sysslar med. Dessutom blir det en valkompass vad gäller LSS-frågor. Helsingborgs historia brukar vi också dyka ner i, denna gång tittar vi på brandkårens utveckling genom seklerna. Dessutom blir det krönikor, bilder och annat smått och gott.

Vi hoppas att ni får både trevlig läsning och en fin sommar.” /DV Media

Tidningen Exo produceras ungefär två gånger om året. Senaste numret är det tionde numret av Exo sedan starten 2017: Sommarlektyr från DV Media, tidningen Exo nr. 1 av 2, 2022

Publicerad:

Åtgärder efter incident på LSS-boende

Logotyp för IVO
På ett LSS-boende i Helsingborg har en incident inträffat där personal inte arbetat utifrån lagen om särskilt stöd och service och socialtjänstlagen. Förvaltningen ser nu över sina rutiner och vidtar åtgärder.

En incident där personal inte arbetat utifrån lagen om särskilt stöd och service och socialtjänstlagen har inträffat på ett av Helsingborgs LSS-boenden. Incidenten som inträffat är att ett barn utsatts för kränkande särbehandling som utgjort ett allvarligt missförhållande enligt lex Sarah. Incidenten har därför anmälts till IVO.

− Det här inget vi tolererar. Vi tar det på största allvar, utreder händelsen och kommer att vidta de åtgärder som behövs, säger Elisabet Mineur, verksamhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen.

De åtgärder som förvaltningen kommer att vidta är bland annat fördjupad introduktion för nyanställda och åtgärder kring personalens bemötande. Personen som utfört händelsen jobbar inte längre kvar inom Helsingborgs stad.

Publicerad: