Tillsammans gör de livet lättare för andra: ”Det är världens bästa jobb”
Varje dag hjälper habiliteringsteamet helsingborgare som har fysiska och psykiska funktionsnedsättningar – en livsviktig insats som gör vardagen bättre för många. Att förstå och hjälpa en människa, som inte själv kan säga varför den mår dåligt, är en av alla utmaningar som teamet ställs inför.
Det är måndag morgon och kring bordet i köket, i en av vård- och omsorgsförvaltningens lokaler, samlas ett litet gäng. Det är en del av habiliteringsteamet, också kallat HAB-teamet, som satt sig ner för lite frukost och sällskap innan arbetsdagen sätter fart. Kaffekannan skickas runt och de pratar om helgens äventyr. Skratten avlöser varandra.
Under HAB-teamets tak samlas sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Tillsammans åker de ut och hjälper personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Ofta handlar det om personer med ett stödbehov som bor i en LSS-bostad eller på ett socialpsykiatriboende.
Hon fastnade för friheten
För medarbetarna i HAB-teamet är den ena dagen aldrig den andra lik – något som arbetsterapeuten Carina Söderqvist fastnade för. Tidigare har hon haft jobb där arbetsdagarna sett likadana ut alltid, en anledning till att hon aldrig stannat på samma arbetsplats för länge. Hos HAB-teamet har hon nu hittat rätt.
– Det är ett fascinerande jobb med varierande uppgifter. Man hamnar inte i ett ekorrhjul med samma sak dag ut och dag in. Det passar inte mig. Jag vill möta olika människor varje dag och kunna styra min arbetsdag själv, säger hon.
Alla i teamet har olika uppgifter. Arbetsterapeuterna hjälper ofta till att hitta rätt pedagogiska verktyg och hjälpmedel, så som bildscheman eller surfplattor, för att personer ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Sjuksköterskorna och undersköterskorna gör, bland annat, medicinska insatser, plåstrar om sår, delar ut läkemedel och har ständig läkarkontakt.
Med sina olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter kompletterar de varandra och utbildar sedan även personal ute på boendena.
– Man kan verkligen göra en skillnad och ge patienterna en bättre livskvalitet. Det är en insats över tid med långsiktig kontakt. Man ser hela personen och inte bara den delen som inte fungerar, säger arbetsterapeuten Kristina Sonko.
Habiliteringsteamet på uppdrag
Hon ger ett fiktivt exempel: Personal på ett boende ringer till habiliteringsteamet om en person som är trött hela tiden och inte orkar delta på sin dagliga verksamhet. Då tar HAB-teamet sig an uppdraget och ofta åker de ut flera från teamet samtidigt. Blodprovet på vårdcentralen kanske inte visar något och teamet tittar mer på hur personens rutiner ser ut. Genom att göra en beteenderegistrering kan de se om det finns olika mönster i vardagen och hur ett dygn ser ut.
– När en person har ett bekymmer lyssnar vi utifrån vår profession och går igenom det fysiska och psykiska måendet. På så sätt försöker vi hitta var problemet finns. Det sämre måendet beror kanske inte alls på medicinska omständigheter, säger Kristina.
Likt detektiver försöker de hitta orsaker och lösningar. Ofta kan personerna som teamet hjälper inte säga rakt ut varför de mår dåligt eller vad som är fel, på grund av exempelvis utvecklingsstörning eller autism.
– Det finns inga färdiga lösningar men det är utmaningen som är det roliga, framförallt när man kommer nära mål, flikar sjuksköterskan Arabella in.
Vad de alla har gemensamt är viljan att hjälpa andra människor. Det är denna vilja som gör det viktigt och meningsfullt att gå till jobbet varje dag.
– Det är värt allt jobb man har lagt ner. Det är väldigt lärorikt och man lär sig mer om bemötande och kommunikation. Man har nytta av det här jobbet även i privatlivet, då man lär sig en stor skopa tålamod och blir en lugnare människa, säger Carina.
Nu behövs fler medarbetare till teamet
I takt med att behovet ökar och förvaltningen satsar på habiliteringsteamet behövs fler medarbetare. Samtidigt som arbetet kan ge en enorm glädje innebär det även en del utmaningar.
– Det är världens bästa jobb. Utifrån kanske man upplever att målgruppen är oberäknelig men mycket är baserat på okunskap. Ofta har man inte träffat människor med psykiska funktionsnedsättningar tidigare och därför upplevs de som lite annorlunda, säger sjuksköterskan Lena Eriksson.
– Det krävs att man gillar utmaningar men framför allt människor. Det gäller att anpassa sig efter målgruppen och närma sig personer på rätt sätt. En stor dos av flexibilitet och humor är även viktiga egenskaper, fortsätter hon.
När kaffet är uppdrucket är det dags för medarbetarna i teamet att ge sig ut på sina uppdrag. När arbetsdagen är slut på eftermiddagen går de hem med vetskapen att de gjort livet lite lättare för en annan människa.